Många människor är duktiga på att skrika ut och kräva sina rättigheter men få nämner samtidigt sina skyldigheter. Ska man ta så ska man också ge!
Detta gäller överallt i samhället. I skolan, på arbetsplatsen, i politiken, på lekplatsen,
i kompisgänget och i den egna familjen.
Som arbetstagare har du rättigheter som innebär exempelvis semester, anställningsskydd, rätt arbetskläder, en god arbetsmiljö osv. Men med rättigheter kommer också skyldigheter och det innebär bland annat du är skyldig att följa arbetsgivarens anvisningar, du förväntas göra ditt bästa, bidra till en god arbetsmiljö, du ska också vara lojal samt följa ordningsföreskrifter. De allra flesta arbetsplatser idag har policys och beredskapsplaner för vad som gäller då det kommer till kränkande särbehandling. Att ha skrivit en sådan innebär inte att man kan klappa sig själv på axeln och sedan gå på rast, att ha en policy nedskrivet betyder egentligen ingenting. Det betyder inte att man förstått mekanismerna bakom mobbning och det betyder inte att ens anställda är vare sig trygga eller mår bra.
Att ha skrivit en policy betyder att man lytt lagen om att ha en sådan men sedan återstår det riktiga arbetet – att arbeta förebyggande med problematiken. Genom att göra det sparar man både tid och pengar.
När arbetsgivaren aktivt arbetar med företagets värdegrund får man automatiskt starkare och friskare arbetslag. Man skapar också ett klimat som främjar medbestämmande, utvecklande kommunikation och delaktighet.
Din rättighet som människa är att inte bli utsatt för kränkningar på din arbetsplats.
Din skyldighet är att inte utsätta någon annan för kränkningar.
Din rättighet som människa är att bli behandlad med respekt på din arbetsplats.
Din skyldighet är att behandla dina kollegor med respekt.
Din rättighet som människa är att få känna delaktighet på din arbetsplats.
Din skyldighet är att lyssna på andra och få dem att känna sig välkomna.
Alla har vi mött människor som är högljudda och tydligt kräver sina rättigheter. Min mening är att det är de som är tysta man ska lyssna på, oftast är det de som har de mest intressanta sakerna att säga.
Att arbeta med dessa frågor är chefens skyldighet, vad är din?
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Örjan Noreheim » Nystart!: ”Nystart. Helt rätt tänkt. Absolut inte ge upp ett så viktigt område där du med d..”
-
Linda Sandqvist » Nystart!: ”Alla behöver vi tid för reflektion- för att komma tillbaka ännu starkare. Kör b..”
-
Christopher » Nystart!: ”Lycka till med nystarten! ”
-
Annette West » 29 september: ”Du är så klok, Emilia. Tack.”
-
Daniella » Breast Implant Illness Del 3/3: ”Ska få en tid för att ta ut mina implantat nu.. har alla jävla symtom som en män..”
Fruktansvärt att stå och titta på. Man kände sig så maktlös....Hoppas att ingen mer råkar ut för sådant...
Tack för din kommentar!
Ja det är verkligen fruktansvärt att vara vittne till en mobbningssituation. Hela arbetslaget påverkas då det finns så mycket känslor att bearbeta.
Vi har alla ett ansvar att reagera och agera!
Ha det gott!
6 juni 2016 21:50:55
Vill du läsa kapitlet och kanske hela boken får du höra av dig, har också temaveckor om att navigera i livet och i arbetslivet i Grekland på sommarhalvåret, vore kul om du kunde ha en temavecka där! Vi hörs! Hälsn Göran Thybäck
Tack för ditt mail!
Tack för tipset, jag ska ta och läsa din bok då jag får tillfälle, just nu är det sjukt mycket att göra!
Jag var snabbt inne på din hemsida och det ser verkligen spännande ut. Håller du i de olika temaveckorna själv eller tar du in andra konsulter?
Jag såg att du hade ledarskapsveckor och där skulle jag gärna vilja vara med! Jag håller flera utbildningar som syftar till att stärka ledarskapet och den personliga utvecklingen.
Är det intressant?
Ha en bra vecka!
Med vänlig hälsning Emilia Åhfelt Dimitriadis
22 november 2015 19:19:12
Har själv blivit utsatt för kränkningar, mobbing o hot på min arbetsplats under 10 mån. Jag gjorde en arbetsskadeanmälan på detta o svaret jag fick av min chef va - jag förstår inte att du stått ut så länge. Blev också tillsagd av chefen och facket att jag skulle va tyst att inte prata om detta.
Även när vi fått en ny chef hände inget hon tog inte tag i det.
Blev så ledsen och läsa att du blivit utsatt som du blev men glad att det finns andra som är och varit i samma situation.
Vore evigt tacksam om du har några tips vad man kan göra både för sig själv, att kunna gå vidare. Men också att man tas på allvar?
Mvh
Annika Johansen
Tack för ditt mail!
Du - och jag är långt ifrån ensam.
Jag är ledsen att höra att du blivit utsatt och jag är tyvärr inte förvånad över att dina chefer sopat detta under mattan. Så gör de flesta!
Mitt råd till dig är att byta arbetsplats innan du bryts ner ordentligt.
Att stånga sitt huvud i väggen är det aldrig värt. Med dessa lagar vi har (eller rättare sagt bristen på lagar) så har man som offer svårt att vinna en sådan här fight.
Gå till psykolog eller coach för att befästa en tro på dig själv och din förmåga.
Tro på dig själv och ge inte upp!
Kram till dig och lycka till!
Med vänlig hälsning Emilia Åhfelt Dimitriadis
20 november 2015 08:32:14