Vad är MOD?

Om du tänker efter – vad betyder då MOD för dig? När är man modig? När är du modig?
Vem bestämmer när någon har varit modig? Något som är en struntsak för en person kan vara ett fruktansvärt hinder för någon annan att ta sig över. Det finns människor som simmar med hajar men inte klarar av att gå upp på en stege. Det finns människor som föreläser för hundratals människor men skriker av skräck vid åsynen av en orm.
När är du som modigast? När var du modig senast?

Mod för mig är att våga vara sig själv och inte vara rädd för vad andra människor ska tycka om detta. Att vara modig innebär att man står emot det rådande grupptryck som finns – i ett kompisgäng eller på sin arbetsplats.

Jag dricker inte alkohol och har aldrig varit full, för mig har alkohol alltid varit ett fullständigt slöseri med mina hjärnceller. Att vara nykterist som vuxen är inget som helst problem, värre var det när jag var yngre och gick på fest.
Så fort jag gick ut fick jag försvara mig och mitt beslut och trugandet tog aldrig slut:
”Kom igen, var inte så tråkig ta bara eeeeennnnn öl…” Det slutade alltid med att jag blev förbannad och gick hem. Att våga gå emot grupptryck är inte lätt och de flesta människor i vårt samhälle lever/äter/handlar/klär sig/klipper sig/arbetar med… det som förväntas av dem. De människor som väljer att leva på ett sätt vi inte är vana vid eller se ut på ett sätt som gör att de skiljer sig från mängden blir ut stirrade och ifrågasatta. Varför är det så?
Vad är det som gör att den stora massan känner sig ha rätten att putta människor tillbaka in i ledet? Jag hyllar olikheter och människor som vågar gå sin egen väg – jag tycker det är fantastiskt!

För mig är mod då man vågar säga ifrån när man ser att någon far illa eller då man ser att människor beter sig på ett elakt och felaktigt sätt. Istället för att agera i sådana situationer väljer de flesta att titta åt ett annat håll och varken se eller höra.
För mig är detta tvärtemot modigt och istället fegt!

En kompis till mig stod i kön till en hamburgerrestaurang och bredvid henne i kön började en man att verbalt trakassera henne och hennes son. Det blev riktigt otrevligt och hotfullt och trots att hela restaurangen var full med folk var det inte en enda som lyfte ett finger för att komma till deras undsättning. Ok om man känner en rädsla eller osäkerhet då man är ensam men här hade många människor kunnat gå ihop och skrika på honom/slänga ut honom. Denna brist på handlingskraft förlamar vårt samhälle och bryter ner oss. Vi måste arbeta med vårt mod men också med vårt civilkurage.

Många mobbningsoffer vittnar om att de inte får någon stöttning på arbetsplatsen just för att människor väljer att titta bort. Mobbning är något fult och äckligt och detta vill man inte beblanda sig med.

Om du hade allt mod i världen, vad skulle du göra då?