Fyra fobier

När jag växte upp hade jag fyra stora fobier.

1. Att prata inför människor. (Man blir illröd i ansiktet och andra kan skratta åt en…)

2. Att bada i djupt och mörkt vatten. (Man kan bli uppäten av en haj – även i en simbassäng…)

3. Att få barn. (Man blir ensamstående…)

4. Att bli ensamstående med barn. (Man blir fattig…)

Jag har arbetat som föreläsare i mer än 15 år, jag har dykcertifikat sedan 14 år tillbaka och är nyskild med två små barn. Jag befinner mig med andra ord just nu i punkt fyra och jag arbetar med denna fruktan. Två sidor slåss inom mig:

1. ”Emilia, det kommer gå åt helvete. Dina barn kommer växa upp i förorten precis som du gjorde. De kommer inte få följa med på klassresor och ni kommer leva på havregrynsgröt.”

2. ”Skärp dig Emilia! Du är riktigt grym på det du gör och du är ofta anlitad! Du är modig och bra – upp med hakan nu!”

Jag är 37 år och vill aldrig mer hämmas.
Vi växer av de utmaningar och hinder vi möter. Det är viktigt att reflektera över de val man gör, de tankar man tänker och de lärdomar man får. Livet är för kort för att man ska låta sina rädslor styra en. Bara idag har jag fått två nya förfrågningar, allt kommer bli bra!

Vad vill du utveckla hos dig själv? Vilka rädslor behöver du ta tag i?