Årsredovisning
Idag är det den första februari och snart har jag varit permitterad i ett helt år. Sanslöst.
Känslorna har gått upp och ner under dessa månader. Jag märkte att något var galet när mina uppdrag bokades av och inga nya kom in. Först kom paniken med mörka tankar och tröstätande av ostbågar. Sedan kom besked om att man kunde bli permitterad och jag andades ut. Sommaren var här och allt lugnade ner sig lite i samhället, jag hade stora förhoppningar gällande hösten men tystnaden från mina kunder bestod. Jag har under lång tid känt mig lugn, haft en känsla om att allt kommer bli bra. Att allt snart kommer att blåsa över och vi ska gå tillbaka till mer normala omständigheter. Jag har känt tacksamhet över allt jag har.
Idag kom min årsredovisning och den var inte rolig. Jag visste att jag låg minus men inte hur mycket. Det blev en kalldusch. Den jobbiga känslan av olust och otrygghet smög sig på igen. Nu kan jag inte tröstäta ostbågar eftersom jag ska vara assnygg på torsdag vecka 23, då fyller jag nämligen 40 år (!)
Jag har länge gått i valet och kvalet hur jag ska göra. Lägga ner företaget och söka ett heltidsjobb eller ha is i magen och vänta ut allt. Vad tycker ni? Hur ser prognosen ut?
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Annette West » 29 september: ”Du är så klok, Emilia. Tack.”
-
Daniella » Breast Implant Illness Del 3/3: ”Ska få en tid för att ta ut mina implantat nu.. har alla jävla symtom som en män..”
-
Örjan Noreheim » Ett par stelfrusna jeans: ”Hej Emilia. Din sista mening håller jag hel t med dig. Jag är säker på att många..”
-
Tommy Lerdell » Ett par stelfrusna jeans: ”Du blottlägger genom din egen livshistoria vad fattigdom gör med en människa. Hä..”
-
Evelin Senniksen » Högt i tak eller krypgrund: ”Så himla bra beskrivit och så sant! Glad att jag fått ta del av en av dina förel..”