Värdegrundsarbete för arbetsplatser fria från mobbning och sexuella trakasserier


Som arbetsmiljökonsult hjälper jag organisationer med flertalet insatser för att skapa friska och starka arbetslag. Det förebyggande arbetet med utbildning är viktigt, när trakasserierna är ett faktum hjälper jag till med utredningar enligt den norska metoden Faktaundersökning.
 


 

2016 > 06

Håll i er nu.

Ett års mobbning i skolan beräknas kosta samhället 17,5 miljarder kronor de kommande 30 åren.

Friends har kommit ut med en ny rapport som visar på kostnaderna för att mobbning for fortgå i skolan år efter år. Konsekvenserna av mobbning ger inte bara offret ett trauma för livet utan också dåliga resultat i skolan. Många offer hoppar av för att undkomma sina plågoandar med avbrutna studier som följd. Ingen utbildning= svårt att komma in på arbetsmarknaden. Inget jobb. Ingen inkomst. Detta resultera i att kommun och stat tvingas stå för försörjning.(http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article23080925.ab)

Enligt Friends drabbas en av tio barn och unga som mobbas under skoltiden av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden i vuxen ålder. Som jag skrivit innan i min blogg uppger hälften av alla som hoppar av gymnasiet att mobbning är orsaken. Förutom försörjningsstöd av staten tillkommer kostnader för psykisk ohälsa och många gånger också missbruk. Utanförskap kostar pengar, enorma summor!

Bakom studien för beräkning av utanförskapet står två nationalekonomer och de berättar att den största delen av miljarderna handlar om produktionsförluster då offret inte kan arbeta heltid, därtill kommer försörjningskostnader samt insatserna för att behandla den psykiska ohälsan. Studien visar att Sveriges kommuner och landsting kommer tvingas betala sju miljarder kronor i bidrags- och vårdkostnader.

Idag lägger skolor ca 10 000 – 200 000 kronor på enskilda mobbningsfall men jämförelsevis vad samma problem kostar i arbetslivet så är det bara småpotatis. Mobbning kostar enorma summor – inte bara i kronor utan även i mänskligt lidande.

Om man nu inte bryr sig om barnen (hur man nu inte kan göra det) så hoppas jag att kommuner och landsting där ute tar dessa siffror på allvar och arbetar förebyggande mot mobbning. Vi får bara inte förstöra fler människoliv!

Vad är ett barns skolgång fri från mobbning värd för dig?
 

Läs hela inlägget »

Vad är det för signaler samhället skickar ut till oss?

Nu i dagarna kom tingsrätten fram till att den unga och mycket berusade kvinnan som blivit våldtagen i en hytt inte befunnit sig i en ”särskilt utsatt situation” vilket ledde till att männen frikändes. Hon blev alltså våldtagen av tre män medan en fjärde vaktade dörren. Om detta inte är en "särskilt utsatt situation" vet jag inte vad det är istället!?
Sista ordet är ännu inte sagt och jag både hoppas och önskar att domen överklagar till Svea hovrätt för annan bedömning. Att männen ska dömas för den grova våldtäkt de utsatt en kvinna för är inte annat än rätt och rimligt. Skäms Sverige!

Vad skickar det för signaler?

Just nu går det en artikelserie i Aftonbladet som heter #inteensam som handlar om sexuella trakasserier i samhället. Man får läsa om kvinnor som utsatts och män som utsatt.          
Bland annat berättar en man (http://inteensam.story.aftonbladet.se/chapter/ulric/) att när han och andra killar slogs i skolan fick de gå till rektorn, när de slet in tjejerna på toaletten för att tafsa hände - ingenting. Han beskrev sin uppväxt som att killarna var jordens mittpunkt och att de kunde göra vad de ville. Han fick tidigt lära sig att det bara var hans behov som betydde något och att han hade all rätt att kontrollera sina flickvänner.
Han vaknade inte upp från sitt sätt att tänka och agera förrän han en dag såg skräcken i en kvinnas ansikte då hon trodde att han skulle attackera henne. 

Man kan aldrig ta ifrån killarnas och männens ansvar i dessa frågor men samhället måste rycka ut oftare för att tillrättavisa och straffa. Skolan har ett enormt ansvar att utbilda, sätta gränser och straffa olämpligt beteende. Genom att titta bort och låtsas som att man inte ser sviker man barnen – alla barnen.

Vad skickar det för signaler?

Jag läser om lågstadieflickor som dagligen får höra att de är horor, om högstadietjejer som kallas manshatare då de ifrågasätter killarnas beteenden och gymnasietjejer som går med stora mysbyxor i skolan för att slippa bli tafsade på. Ska det vara så här? Vad gör det med tjejernas syn på sig själva? Att de bara är ett stycke kött som andra kan ta för sig av?    
Att de inte är värda någonting? Vad gör det med killarnas syn på sig själva? Att det är macho och manligt att tafsa, skrämma och förtrycka? Hur ser de på tjejerna? Som att de inte är värda att respektera? Vad gör denna destruktiva arbetsmiljö med barnen?
Utan studiero och trygghet= sämre resultat, sämre utbildning och sämre framtid.  

Vad skickar det för signaler?

Vi har alla ett ansvar i dessa frågor, vi måste säga ifrån då vi ser trakasserier av olika slag! Skolan borde införa Värdegrund på schemat där man får lära sig om etik och moral, värderingar och mod, kärlek och vänskap.
Som förälder måste man stärka sina barn i att våga stå emot grupptrycket, man måste också diskutera dessa frågor hemma. Det måste vara glasklart att man aldrig får röra en annan människas kropp mot dennes vilja eller kränka någons integritet – oavsett ålder! 

Vad sänder allt detta för signaler till oss och framför allt till barnen?
Är ditt barn tryggt i skolan?
Har ditt barn tafsat?
Har ditt barn blivit tafsad på?

 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Guran » Bättre sent än aldrig:  ”Den person är inte av kvinna född som klarar av att läsa detta utan att bli alld..”

  • AnnKatrine » Jag trodde det var kört:  ”Usch jag kan känna paniken du hade, jag har själv varit nära att bli överfallen...”

  • Suss » Bättre sent än aldrig:  ”Jösses jag blev rörd, förbannad hmm fick blandade känslor på en och samma gång, ..”

  • Torbjörn Sjuenell » Bättre sent än aldrig:  ”Emilia. Sitter på tåget och gråter. Måste ha varit otroligt känslosamt för dig. ”

  • Tom Blomqvist » Bättre sent än aldrig:  ”Varmt tack för att du delar denna jobbiga men viktiga erfarenhet! Även jag grät!”

Arkiv